När vintern kommer förändras hela fuktbalansen i huset. Skillnaden mellan den varma, fuktiga inneluften och den kalla luften på vinden blir som störst. Just den här perioden – december till mars – är också när vi får flest samtal om mögellukt, mörka fläckar på vindens råspont, frostkristaller på spikskallar eller en unken vind som gradvis blivit värre.
Det här är inte konstigt. Det är fysik. Och när man väl förstår hur fukten rör sig blir orsaken tydlig.
Det finns fyra huvudorsaker – och de samverkar nästan alltid.
Allt från duschar, matlagning, torkning av tvätt och vanlig andning producerar stora mängder fukt. Om luftläckage finns i taket – genom spotlights, otätheter, vindslucka eller genomföringar – trycks den varma luften uppåt.
När varm luft möter kall vindluft sker kondens direkt.
I Stockholm är temperaturer ner mot –10 inte ovanliga. Det gör att varje liten mängd varm luft som läcker upp snabbt kyls ner och fäller ut fukt – ofta på råsponten eller i isoleringen.
Många tror att vinden ventilerar sig själv, men under vintern uppstår två vanliga problem:
När luftflödet blir svagt stannar fukten kvar längre.
Gamla vindsbjälklag har ofta sättningar, fläckvis tunn isolering eller isolering som tryckts ihop. Det gör att värmen läcker ut snabbare – vilket ökar kondensrisken.
I äldre Stockholmshus, särskilt i Enskede, Bromma, Älvsjö och Hägersten, ser vi det här i nästan varje besiktning.
När vi gör mögelbesiktningar på vindar i Stockholm är det vissa tecken som återkommer gång på gång. Här är de mest typiska.
Det här är ofta början på mikrobiell tillväxt. Ju mer fukt som stannar i träet, desto mer växer fläckarna.
Inte ovanligt vintertid. Många tror det är frost – men det kan vara aktiv mikrobiell påväxt.
Klassiskt vinterfenomen. Lukt är ofta ett av de första tydliga tecknen.
Fukt som kondenserat och frusit. När det tinar skapas idealiska förhållanden för mögel.
Om isoleringen känns kall, tung eller klumpig är den ofta fuktmättad.
Direkt tecken på att varm luft möter kall yta.
Stockholms klimat skiftar snabbt. Ena dagen slask och hög luftfuktighet, nästa dag minusgrader. Det gör att vindarna ofta går igenom kraftiga temperaturväxlingar som skapar:
I villaområden från 1930–1970 är problemen särskilt vanliga eftersom ventilationsprinciperna då såg annorlunda ut och lufttätheten ofta är låg.
Här är de metoder som fungerar i verkligheten och som vi själva använder när vi sanerar och åtgärdar vintervindar.
Först måste allt angripet material behandlas. Vi använder professionella saneringsmedel anpassade för vintervindar och mikrobiell tillväxt. I vissa fall behöver ytor mekaniskt bearbetas eller tvättas.
Det här är A och O. Varje liten öppning där varm luft kan tränga upp måste tätas:
När luftläckaget minskar sjunker fuktbelastningen drastiskt.
Ofta räcker det med att:
Detta skapar en naturlig rörelse av kall luft som transporterar bort fukt.
För lite isolering → värme läcker upp.
För mycket isolering → kan blockera ventilationen.
Vi justerar, kompletterar eller blåser ny isolering för att ge en jämn och stabil temperaturbarriär.
Ett tips många missar. Vid väderomslag är risken för kondens som störst. Regelbundna kontroller ger tidiga varningssignaler.
Fuktmätare i råspont och isolering visar snabbt om åtgärderna fungerar. En vind som hålls torr vintertid är nästan alltid mögelfri resten av året.
Du bör boka en besiktning om du märker:
Det är ofta kombinationen av värmeförlust och fukt som avslöjar problemet.
Mögel på vinden vintertid startar ofta i det tysta, men konsekvenserna kan bli stora om du inte åtgärdar problemet. Ju snabbare du tar kontroll över ventilation, isolering och luftläckage, desto mindre risk att möglet sprider sig eller skadar konstruktionen.
Efter denna artikel hittar du ett formulär där du enkelt kan boka en besiktning eller ställa en fråga direkt. Vi hjälper dig att säkra vinden – och skapa en trygg och frisk inomhusmiljö genom hela vintern.